Forskningsartikel som sammanfattar åtta års effektstudier

0
184

År 2020 publicerades en forskningsartikel som sammanfattar slutsatser från sex olika delstudier med totalt 291 intervjuer och 10 953 känsloenkätsvar från 1 048 deltagare på 35 olika skolor. Den första delstudien inleddes 2013 och den femte och sista avslutades 2017. Sedan tog det några år att analysera allt material också.

Slutsatserna var så oväntade och annorlunda mot tidigare forskning att den vetenskapliga granskningen av artikeln tog två år och involverade åtta utomstående forskare runt om i världen. En central fråga i författandet av artikeln var hur de omfattande data vi samlat in och som bevisade effekterna skulle presenteras så det blev både trovärdigt och begripligt. Hur sammanfattar man egentligen 3 500 sidor intervjutext och 10 953 enkätsvar på tjugofem ynka sidor?

Till slut gav den danska professorn Helle Neergaard oss ett avgörande råd. Hon föreslog att vi skulle göra vad hon kallade för mega-tabeller med både effekterna och många illustrativa citat från elever och studenter i en och samma tabell. På så vis kunde vi låta våra insamlade data tala åt oss, och övertyga experterna om att effekterna vi beskrev inte var fria fantasier.

Den slutliga artikeln innehåller två olika mega-tabeller som beskriver effekterna vi såg. Artikeln går att ladda ner gratis här tack vare att Chalmers köpte den fri från nedladdningsavgifter.

Låt mig nu kort sammanfatta vad en av mega-tabellerna säger om effekter av värdeskapande lärande, se tabell 2.1 nedan.

Tabell 2.1 Effekter av värdeskapande lärande (Lackéus 2020a, s. 951).

Interaktion med omvärlden ger starka effekter på elever. Deras självförtroende stärks när de märker att de får ett mer positivt bemötande än de hade väntat sig. Deras initiativförmåga övas upp när de upptäcker att omvärlden inte väntar på eller bryr sig om den som inte gör något. De måste agera här och nu för att få sin eftertraktade feedback från utomstående. Deras kommunikativa förmåga stärks när de känner pressen att göra ett gott intryck och få fram sitt budskap.

Själva värdeskapandet för andra ger allt som oftast en oerhört stark motivation. Det uppfattas som kul, spännande, meningsfullt och givande. Om värdeskapandet bygger på kunskaper så stärks även elevernas kunskapsutveckling. Kunskaperna blir då ett oumbärligt medel för att nå målet att skapa värde för andra. Apropå förvirring mellan mål och medel (se kapitel 1) så ser vi alltså här det omvända jämfört med lärarnas situation. Med tiden ser vi också ofta identitetsförändringar. Många elever definierar sig alltmer som en sådan person som skapar värde för andra. De uttrycker sig inte med de orden, men innebörden kretsar kring empati och glädjen av att få göra något meningsfullt med och för andra.

Att få arbeta i team skiljer sig här från mer traditionella grupparbeten där arbetsuppgifter ofta delas upp och utförs huvudsakligen individuellt eller i smågrupper inom gruppen. Med en utomstående mottagare av värde blir det mer som teamarbete på riktigt, och eleverna drar större nytta av varandras olika kompetenser, styrkor och intressen. Det leder i sin tur till att de lär sig nya saker om sig själva. De jämför sina egna styrkor, svagheter, prioriteringar och värderingar med andra i teamet.

Att tillämpa teorier och kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra stärker kunskapsutvecklingen. En djupare förståelse utvecklas och eleverna kommer bättre ihåg vad de lärt sig. Det låter kanske självklart, men sådan överbryggning mellan teori och praktik sker mer naturligt i värdeskapande processer än annars.[1]

Med utomstående mottagare av värde som oförutsägbar joker i leken blir lärprocesserna osäkrare än tidigare. Det går inte att veta på förhand hur en utomstående ska uppfatta och reagera på elevernas försök att skapa värde. Det leder till ökat mod och uthållighet. För när de vågar och lyckas så brukar många elever säga att detta ju faktiskt inte var så farligt som de först trodde. Utfallet blir inte alltid heller som man tänkt sig, men då försöker de igen och upptäcker att uthållighet lönar sig. Precis som att jag såklart efter hand lärde mig att beställa en smörgås i Madrid. När eleverna till slut får den där hett eftertraktade feedbacken från utomstående leder det till en kraftfull ökning av motivation. Detta är förmodligen den allra största källan till motivation i hela processen. Därför är utomståendes feedback på värdet som skapats (eller ej) helt avgörande. Kanske har vi här det renaste raketbränslet av alla för elevers lärande. Även självförtroendet brukar skjuta i höjden de gånger eleverna lyckas skapa något av värde, och det är återigen feedbacken som utgör beviset på att de lyckats. Elever nämner ofta särskilt att de ser feedback från andra som ett tydligt bevis på att de lyckats. Det blir nästan som en trofé som kröner framgången.


[1] Läs mer om sådan överbryggning i Lackéus, Lundqvist och Williams Middleton (2016).


[1] Se Lackéus (2020a).