Värdeskapande lärande hämtar mycket av sin kraft från något vi kan kalla en altruistisk paradox. Att döma av de exempel vi har studerat verkar det som att de flesta blir mer motiverade av att skapa värde för någon annan om 10 minuter, än av att skapa värde för sig själva om 10 år. Om så är fallet är det kanske bättre om en lärare frågar sina elever/studenter: “För vem kan denna kunskap vara värdefull idag?”, än att berätta för dem: “Du kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden”.
Ett motivationsunderskott i utbildningen
Många lärare säger att de mer eller mindre dagligen måste svara på frågor kring “Varför gör vi det här?”. Att svara att de lär sig för att lyckas i på prov eller en tentamen fungerar ganska bra för vissa studenter. Men andra studenter lyckas inte att motivera sig att prestera inom utbildning baserat på sådana svar från deras lärare. De vill se mening med vad de gör här och nu i sitt liv. För dessa studenter kan värdeskapande lärande innebära ett nytt sätt för lärare att hantera och öka elevers / studenters motivation. Att knyta läroplanen / kursplanen till något värde som skapas här och nu för någon annan bidrar med en stark känsla av mening i den pedagogiska upplevelsen för många elever / studenter.
Altruism är djupt mänskligt
Att kalla altruism för en paradox stämmer egentligen inte så bra med biologisk evolutionsforskning. I miljontals år har människor varit djupt sociala, omsorgsfullt och kollektivt orienterade varelser. Empati för andra i behov av hjälp är djupt rotad i människan, och vissa hävdar rentav att det är det särdrag som gör oss människor både speciella och framgångsrika. I ljuset av dessa biologiska fakta är det kanske konstigt att se hur lite tonvikt som läggs på att elever / studenter skapar värde för andra i de flesta former av utbildning idag. I strävan efter akademisk höjd och utbildningseffektivitet har vissa grundläggande aspekter av vad det innebär att vara människa kanske gått förlorade?
