“Det finns oändliga möjligheter i ett samarbete, att ha tilltro till varandra och vår förmåga, att ett arbete i skolan kan leda till så mycket mer än ett betyg, att ge och ta konstruktiv kritik, att sprida vår kunskap utanför klassrummet”
-Åsa Dalhielm, lärare Sundsvalls gymnasium
Många har efterlyst exempel om hur man kan arbeta med värdeskapande lärande på gymnasiet. Här delar Åsa med sig av ett exempel. Hur hon och hennes elever på Estetiska programmet har arbetat genom en värdeskapande lärandeprocess för att omsätta examensmålen och ämnesplanen i Svenska på ett mycket konkret sätt. I det här fallet genom att göra podcasts där de diskuterar skönlitteratur utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv. I arbete som fick namnet “Från Frankenstein till Instagram”
Ett smakprov av elevernas arbete:
Läs hela Åsas berättelse:
Jag är på väg till klassrummet och känner mig väl förberedd inför den kommande genomgången av litteraturen som skrevs under 1800-talet. Jag är förberedd, men hur är det med eleverna? Finns intresset? Är de förberedda? Är de nyfikna? Längst ner i korridoren, bakom en stängd dörr väntar klassen. Jag hör ett svagt sorl av röster, musik och stolar som skrapar mot golvet. Just nu vet jag inte vad klassen tänker, eller vilka förhoppningar de har inför lektionen. Vågar jag lita på att de har resurser som tillsammans med det jag kan, kan skapa en kreativ process och göra de kommande 70 minuterna meningsfulla? Ja! Jag litar på det och öppnar dörren och går in.
Värdeskapandeprocessen
Innan den här processen startade hade jag haft en rad genomgångar kring litteraturen under romantiken och realismen, så nu vad det dags för musiktvåorna på Estetiska programmet att använda sin egen kreativitet och kunskaper.
Jag delade in klassen i grupper och varje grupp fick inventera sina gemensamma resurser. Därefter bestämdes det att vi behövde skapa en egen kanal för att nå ut till andra ungdomar. Kanalen blev en podcast med syftet att väcka nyfikenhet hos ungdomar på skönlitterära, klassiska verk. Grundtanken har varit att deras podcast ska skapa värde för andra utanför klassrummets fyra väggar.
Ett omfattande arbete tog fart för att skapa ett nätverk utanför skolan. Initiativ togs av många elever i klassen. Sundsvalls tidnings kulturskribent Jerker Ullerstam besökte oss, författaren Jonas Moström kontaktades, andra lärare inom programmet delade med sig av sina kunskaper, intervjuer på stan genomfördes. Eleverna själva hittade vägar ut från klassrummet med funderingar kring litteratur och litteraturens betydelse. På så sätt har synen på den klassiska litteraturen förnyats.
Vad har det givit?
- Flera intressanta podcasts
- Förankrade kunskaper inom den klassiska litteraturen
- Bättre samarbetsförmåga
- Våga stå för sin egen åsikt
- Gemenskap, självförtroende, glädje
- Ökad social kompetens
- En förmåga att knyta skolan och samhället närmare varandra, bygga broar
Vad har vi lärt oss?
Det finns oändliga möjligheter i ett samarbete, att ha tilltro till varandra och vår förmåga, att ett arbete i skolan kan leda till så mycket mer än ett betyg, att ge och ta konstruktiv kritik, att sprida vår kunskap utanför klassrummet.
“Detta är enligt min mening väl förenligt med målen för såväl ämnesplanen i svenska för gymnasiet som examensmålen för Estetiska programmet!”
Värdeskapandeprofilenger en visuell bild av i hur stor grad de olika principerna för värdeskapande lärande har tillämpats i arbetet:
Följande inom Estetiska programmets examensmål och ämnesplanen för svenska har omsatts:
ESTETISKA PROGRAMMET – Examensmål
Estetiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga, kulturella och kommunikativa perspektiv. Estetik handlar om hur olika uttryck uppfattas av människans sinnen. Estetiken kan förstås som specifika konstformer likaväl som en del av kulturen, definierad som formerna för kommunikation, samexistens och gemensam förståelse mellan människor. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta skapande. Både individuellt och i samverkan med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera tankar och idéer med estetiska uttrycksmedel. Under utbildningen ska eleverna därför pröva såväl ett konstnärligt som ett vetenskapligt förhållningssätt.
Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kultur. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att samverka med andra estetiska områden och med kunskapsområden där estetiken har en framträdande roll, som kulturvetenskap, historia, språk, teknikutveckling och kommunikation.
Utbildningen ska ge eleverna allsidig träning i det estetiska hantverket. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla både sina färdigheter och sin analytiska förmåga. Utbildningen ska också göra eleverna medvetna om juridiska och etiska frågor om yttrandefrihet och upphovsrätt i kulturutövande och i kommunikation med publik. Många kulturskapare tar uppdrag som egna företagare. Därför ska det finnas möjlighet för eleverna att utveckla kunskaper i entreprenörskap och företagande.
Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen. Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga högskolestudier.
Gymnasiegemensamma ämnet Svenska
Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna. Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd. I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.
9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.
Svenska 2 – Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.
• Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag som hör till dessa texttyper.
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.
Kontakt:
Åsa Dalhielm
Svensklärare på Sundsvalls gymnasium, Hedbergska
070-5264947
