Värdeskapande lärande har funnits i alla tider. Det har alltid funnits lärare som har låtit sina elever lära sig genom att skapa värde för andra. Det kanske främsta exemplet är skråväsendet, som har funnits sedan medeltiden. Lärlingar fick lära sig ett yrke vid sidan av en mästare genom att skapa värde för mästarens kunder. Ofta bodde de hemma hos mästaren, och hjälpte även till i hemmet. Med tiden blev de gesäller. Den moderna formen av skråväsendet är yrkesutbildning, som idag innehåller ett visst mått av arbetsplatsförlagt lärande (APL). Den mest renodlade APL-formen är lärlindsutbildning. Där är tiden man lär sig på en arbetsplats lika stor som tiden man lär sig på skolan. Dock bor man inte längre hemma hos sin mästare.
HUR DET BÖRJADE
Värdeskapande lärande inom mer teoretisk utbildning
Inom mer teoretisk och grundläggande utbildning så har värdeskapande lärande varit mer sällsynt. Men även här har det funnits lärare som låtit sina elever lära sig genom att tillämpa kunskaper och förmågor praktiskt så det uppstår värde för andra. Två klassiska exempel är slöjd och hemkunskap. I högre utbildning är examensarbeten ett klassiskt exempel på värdeskapande lärande. Många studenter avslutar sin utbildning genom att tillämpa sina nyvunna kunskaper så det uppstår något av värde för en utomstående. Det kan vara ett företag som får nytta av en utredning som görs av en eller flera studenter.
Enklare former av värdeskapande lärande
Under 1900-talets två sista decennier började det komma pedagogiska inriktningar som påminner om det vi idag kallar för värdeskapande lärande. Elever fick lära sig genom att utföra olika typer av samhällsservice inom det som kallas “Service-Learning”. Det kom att bli en omfattande folkrörelse i USA. Många av de mer elevaktiva pedagogiska arbetsformerna (teman, problem och projekt) som växte fram under 1900-talets andra hälft kunde ibland också innehålla element av värdeskapande lärande. Detta var dock inte strukturerat, utan fokus var på att lära genom olika former av temaarbete, projektarbete och problembaserat lärande. Även om det stundom uppstod värde för utomstående, så var det inte något som var i fokus.
Dagens förståelse av värdeskapande lärande
Värdeskapande lärande så som det definieras och tillämpas av det nätverk som sköter denna sida växte fram ur forskning på Chalmers. Studier av vad det var som motiverade studenter som startade företag visade att det inte var själva företagsstarten som motiverade dem allra mest. Snarare var det möjligheten att få försöka skapa något av värde för en utomstående person eller organisation, och att sedan få uppleva känslan av att bli bekräftad och sedd av dessa. Det gav starka effekter på motivation och lärande. Förklaringsmodellen provades sedan i andra utbildningsmiljöer, och där såg man liknande effekter. På detta sätt identifierades ett mycket litet antal lärare som redan arbetade på detta vis i såväl grundskola som gymnasium och högskola. Flera av dessa står idag bakom denna hemsida. Arbetssättet provades också av många lärare som tidigare inte arbetat så, och det visade sig fungera väl även då. Många av dessa lärare berättade att de var förvånade över hur starka effekterna var. Idag växer tillämpningen av värdeskapande lärande kraftigt. Det sker främst genom lärare som sprider idéerna sinsemellan.