Elever hjälper mamma skriva bok om sin transsexuella son

0
216

“Ett helt fantastiskt värdeskapande arbete kan börja precis hur enkelt som helst och växa sig stort och starkt av bara farten om man låter det hända och vågar ta kontakt utanför klassrummets fyra väggar.” – Caroline Lorentzon, lärare Sundsvalls kommun

Våren 2015 läste jag en gripande artikel om en mammas kamp för sin transsexuella son. Jag kände direkt att den åttondeklass jag undervisade i behövde ta del av texten. Jag har alltid varit svag för att blanda in värdegrundsfrågor i mina ämnen, svenska och engelska, och det här kändes angeläget. En berättelse om en kille född i en tjejs kropp, som redan som femåring så starkt kände att han var kille.

Efter en kort stunds reflektion tänkte jag att det ändå var läge att kolla av elevernas läsförståelse så jag bestämde mig för att göra ett lästest av texten. Sista frågan gick ut på att var och en skulle beskriva hur de uppfattade mamman som person. De skulle hitta stöd i texten.

Eleverna gjorde testet och hade svarat otroligt fint på den sista frågan, allihop. Jag fotade några av svaren och tänkte att dessa måste mamman i artikeln få ta del av. Jag letade upp henne på Facebook och skickade ett meddelande där jag förklarade vad vi haft för oss, och att jag ville dela några av de fina svaren med henne. Efter någon månad plingade det till hos mig och en överlycklig mamma berättade att hon av en slump hittat mitt meddelande i skräpkorgen och att hon nu satt och grät, rörd över elevernas klokheter och kärlek.

Där och då började ett otroligt häftigt samarbete mellan oss; Camilla Gisslow, som mamman heter, mig, och min dåvarande klass. Jag och Camilla började följa varandra på Facebook, och eftersom jag skriver en hel del där om min skolvardag fick hon en ganska bra inblick i den. Förra hösten, 2015, plingade det till i inkorgen på Messenger igen och Camilla berättade att SVT gjort en dokumentär om hennes son Sam, som man nu kunde ta del av på SVT Play. “Den heter En vanlig fucking människa, och jag tänker att din härliga klass vill säkert se den!”

Vi kollade på dokumentären och både jag och mina elever fascinerades av Sams liv. “Asså, Carro, är det seriöst den här killen vi läste om på det där testet i våras?” Ja, det var det ju. Vi hade otroligt fina lektioner där vi diskuterade allas rätt att vara sig själv. Eleverna kom ihåg att vi på engelskan jobbat med filmen “Boys Don’t Cry” och drog paralleller. Vi hittade mer fakta både på engelska och svenska som vi fördjupade oss en del i. Ytterligare en tid gick innan Camilla hörde av sig på nytt. Hon hade i flera år filat på en ungdomsroman baserad på Sams liv och upplevelser, och nu undrade hon om det möjligtvis var så att min klass skulle kunna tänka sig att jobba med manuset innan hon gjorde slag i sak och gav ut boken? Om vi ville!

Parallellt med andra uppgifter i svenskan ägnade vi slutet av höstterminen 2015, samt vårterminen fram till påsklovet 2016 åt att läsa igenom Camillas manus. Jag läste högt och eleverna kom med kloka tips och idéer på hur språket kunde bli mer ungdomsanpassat, var det behövdes lite mer innehåll, röda trådar som försvann åt något håll, och allt möjligt. Vi samlade på tipsen och hade Skype-möten med Camilla där hon tog emot klassens synpunkter och ställde fler frågor. Samtidigt som hon öppnade upp för deras egna frågor kring Sams liv. De fick fråga vad de ville och hon svarade på allt.

Camilla var så glad över klassens engagemang, och Sam, som på det stora hela helst av allt bara vill få vara den har är och leva ett helt vanligt liv, blev också han imponerad av elevernas arbete. Mor och son bestämde sig för att komma upp från Malmö till Matfors för att tacka klassen personligen. Så när 9C hade sin sista skolavslutning tillsammans överraskades de och deras föräldrar i kyrkan, av att Camilla höll ett fint och innerligt tacktal till dem och att Sam delade ut rosor till var och en av dem.

Några veckor senare kom det en låda lastad med den färdiga boken, Jag har ingen historia, jag har ett liv. Camilla hade tackat var och en i klassen med fullständigt namn inne i boken och de fick varsitt signerat ex. Ett helt fantastiskt värdeskapande arbete kan börja precis hur enkelt som helst och växa sig stort och starkt av bara farten om man låter det hända och vågar ta kontakt utanför klassrummets fyra väggar.

Följande punkter i det centrala innehållet i svenska åk 7-9
har vi berört i arbetet med boken “Jag har ingen historia, jag har ett liv”

”Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.”

”Skönlitteratur för ungdomar […]från Sverige […] Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor[…].”

”Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar […]. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.”

”Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.”
”Beskrivande, förklarande […] till exempel tidningsartiklar […]. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.”

”Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier […].”

”Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.”

”Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.”

Några exempel från skolans övergripande mål och riktlinjer (Lgr11) som omsatts i praktiken genom arbetet med “Sam”
2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärderför att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.”

Övriga effekter på elevnivå genom arbetet med “Sam”

Ökad motivation p g a verklig mottagare
Större förståelse för människor i olika utsatta situationer
Erfarenhet av att samarbeta med aktörer utanför skolan
Ökad tillit till egen förmåga


Denna berättelse är skriven av Caroline Lorentzon, lärare Sundsvalls kommun

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here